Första kvällen körde vi på klassiska parisiska bistron Aux Lyonnais som öppnade 1890 men som var lite trött tills Alain Ducasse och Thierry de la Brosse satte sina gaddar i den.Vinlistan sattes ihop Ducasse-gruppens chefsommelier Gérard Margeon och vi ögnar lite snabbt igenom den över ett glas rosa skumpa o två av oss bestämmer oss för en Pot de la Cuisin till förrätt.
Rully 1er Cru “La Pucelle” Blanc 2007
Griffeltavlan skriker av franskt o vi kör på en vit bourgogne till de bonniga förätterna.Vi möts av en stor ursprungstypisk doft av gul gräddig, lätt nötig frukt med fin fatintegration. Vinet är balanserat och smakrikt med tydliga äppel-citrus-nöt-toner, o så den där grymt charmiga rika gräddiga tonen som fluffar ovan innan syran bryter av. Vi diggar.
Sen blev det långkok i form av Sauté d'Agenau och vi älskar den här bonniga franska stilen av käk…..känns långt bort från tjus BX så vi fortsätter söderut i vinlistan förbi Bourgogne ner till Rhone.
Saint Joseph 2007 - "La Gloriette" Faury
Det är ingen tvekan om att det fortfarande är ett ungt vin i glaset men vinet bjussar på en komplex kryddig mörk frukt o vi hittar tydlig fatkarktär och våra näsor hittar kanel, anis, björnbär, chark, vitpeppar. Vinet är harmoniskt o friskt o plussar på med lite vanilla i slutet.
Det är förbannat gott och vältempererat i glasen. Tack Paris!
Sen blev det ingen mer vinprovning den här kvällen. Le bal yeah yeah!
Påväg till kyrkan Lavinia!
Efter besöket i kyrkan Lavinia så knatade vi ner till Les Papilles för en tung lunch! Här är det bara att plocka en flarra från hyllan o vi bestämmer oss rätt snabbt för mer Rhone. O det är ju mitt på dan, klart herr Clape inte kan få stå där helt ostört. Även om herr Auguste själv har gått i pension nu så har inte dessa viner åldrats nämnvärt. Vi får tugga oss igenom ännu en tonåring men maten säger inte emot.
Cornas"Renaissance"2005 Auguste Clape
Man ska komma ihåg att 2005 är i likhet med 1978 en förväntad monumental årgång och vi är något djärva här men det var inte så mycket att orda om när vi såg den på hyllan.Vinet är koncentrerat o rustikt o är först lite stumt o knutet naturligtvis, det är inte blålila utan snarare djuprött o vi ropar kryddor, blåbär, soltorkade tomater, viol, stjäranis.
Det är sådär stumt och mullrande i smaken, det finns ett vin där som inte riktigt vill släppa till.
old skool o gott!
Låt mig citera en annan besökare
"Going to Stephane Jego’s Chez l’Ami Jean is always a wild experience.
You’ve got to be in Olympic form, full of energy, and prepared to be a real man. Otherwise, believe me, you’ll leave with your head in your hands muttering, “Oh la la.” In other words, generous helpings of damn good food that hits all the high notes."
Först tänker man att man är väldigt off, men så fort man kommer in här ändras allt. Det är ett oerhört välsmort maskineri hela det här stället. O det blir man fort medveten om. Man är lite här på deras nåder o njuter. Inte tvärtom. Men fan vad gott det är.
Saint Chinian 2005 Domaine La Madura
Det är inte ofta i livet som det blir sådär perfekt som man vill att det ska vara. Det blir lite som det blir o det är oftast ok, men när vi fick in denna helt underbara Saint Chinian och Winose citerar sig själva med att skrika munknull! rakt ut över dom andra gästerna som ändå inget begriper då lyfter det. Vinet är perfekt balanserat! Det är ett strävt men harmoniskt vin med en fyllig fatad mörka bär plommonsmak kryddad av kanel, kardemumma. kryddnejlika, julkryddor o choklad. Magnifikt munknull!
